Tour de France är steeentuuuufffft!

2012-02-01
Tour de Franceär alltid stentufft. Etapper varje dag tre veckor i sträck med endast två vilodagar är inget för amatörer. Men 1939 var det etter värre eller vad sägs om följande. Den 27 juli var det dags att börja lämna alperna och börja återfärden mot Paris. Man hade både goda och dåliga nyheter framför sig. De goda var att det nu bara var tre dagar kvar till slutmålet i Paris och de dåliga var att man hade 7 etapper på totalt93 mil kvar!

Den 27 juli var det dags för etapp 16 och inte bara det utan 16A, 16B och 16C. Man startadeväldigt tidigt på morgonen med en linjeetapp på 126 km från alpstaden Briancon till Bonneval sur-Arc. Detvarstor risk att man satte morronkaffet i halsen, då det bjöds på 5 mil uppför direkt från startlinjen på 1 326 möh till toppen på Col du Galibier 2 645 möh! Vinnare blev fransmannen Pierre Jaminet efter5 tim 4 min.

Efter lite lunch var det upp på cykeln igen. Nu var det dags för tempo, 64 km från Bonneval sur-Arc till Bourg St Maurice vilket innebar att man skulle över Alpernas då högst farbara väg via Col d'Iseran på 2 764 m. Snabbast var belgaren Sylvere Maes på en tid av 1 tim 55 min.

Dags för eftermiddagsfika, sen var det helt otroligt nog "på det igen". Återigen ställde alla upp på startlinjen för103 km linjelopp till Annecy. Målgång sent på kvällen efter ytterligare 3 tim 45 min. Totalt hade man nu suttit i sadeln för race 293 km och cirkus 11 timmar! Jag gissar att de sov gott efter den dagen...
Säg inte att det var bättre förr -men det var på många sätthårdare!
Belgaren Sylvere Maes på bergstempot uppför Col d'Iserans 2 745 möh!
Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.